Haha, undeeerbaaart.

Finns ingen bättre känsla än när bussen sakta glider förbi en. Tur att jag hade underbara Andreas till hands! Puss påre.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0