Nu är vi vakna men vi känner inte igen oss. De har rivit våra gator, bränt ner lekplatserna där vi hängde som barn. Hur långt man än har kommit är det alltid längre kvar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0