Ingen soldat.

Jag vill ligga ner och skrika och grina, kring kvart i 10 idag så började min fot svälla upp, så underbart.
Går inte att beskriva smärtan jag har haft och fortfarnde har i foten, kände mig inte så jävla cool när jag gick bland gästerna och haltade alltså..Men jag sa åt frukostansvarigen Viktoria att jag iaf inte kan slut plocka för min fot är typ lika stor som ett hus, så jag fick ta rena disken och hoppa runt på ett ben i köket, lite tröst var väl att alla andra tyckte väldigt synd om mig och jag fick sluta lite tidigare! Såklart så gick ju bussen på typ 1-2min när jag kom ut från jobbet och kunde inte springa inte så jag fick hopphaltspringgå genom stan och missade bussen.
yes! vid detta lag var jag alltså på grymt bra hurmör, jag menar? vem hade inte vart det...
Så jag ringde mamma och fråga om hon kunde hämta mig men nä, hon ska ju alltid ha nå jävla dåliga ursäkter.
Menmen, det var kändizar på jobbet idag, Markus Krunegård satt lite ensamt och åt frukost och sen var det nån annan där, kände bara igen han och han hade massa väskor och gitarrfodral med sig..Han trampade på min fot, då vart jag extra glad eftersom att den typ redan gått av smärtan, men hade nog blivit sur om det var vem som helst som trampa på den, bara för att han säkert är duktig på att spela gitarr och sjunga får jag låta det gå för denna gång.
..Nej nu ska jag se Prison Break tills jag stupar! Är grymt trött och min fot orkar inte ens sitta upp.